spegelsymmetri

Filmen igår var... hemsk. Ärligt talat, hemsk. Jag kände mig tom efteråt, varken bra eller dåligt tom. Bara tom, utan tankar och känslor. Och de hemska ljuden som spelades upp när de incinijerade, rökte och svalde kommer förfölja mig ett bra tag. De var äckliga.
Det fanns stunder då jag ville gråta och spy, på grund av tomheten som kröp över mig när jag såg den. Men ändå, säger jag emot mig själv, så var den sevärd. Man ska i alla fall se den en gång.



Trailern kan du se här.